alice

Jag har börjat fundera på om man ska göra en ny blogg, blir väl min femte i raden av bloggar.
Kanske lite drygt...
Men jag är så himla onöjd (är det ett ord?) med namnet på den här bloggen.
Jag menar aliiices, hur originellt är det på en skala?
Svar = 0!
Men frågan är då vad den ska heta.
Namges efter en låt kanske, något ovanligt, iögonfallande?
Det tåls att tänka på mina vänner.

Idag, idag är den inte en bra dag. Mitt ansikte har blivit fullkomligt attackerat av bakterier, håret har tappat all skönhet som det brukar vara så fullt utav, jag är arg och besviken och trött på falska människor.
Men i allt detta, ytliga och introverta, kan i alla fall detta pigga upp något så när.
Hoppas något i denna stil händer mig om sisådär sex-sju år.
Ja men fast utan ciggen då såklart.

...ska jag bo i en mysig liten lägenhet i mina drömmars stad Paris under takåsarna med världens vackraste utsikt, en tjock liten fransk bulldog vid mina fötter, ett glas vin och ett staffli. Jobba på ett restaurang, promenera längs Seine och sitta på ett café långt in på kvällen och skriva tillsammans med nybakta crossianter, Edith Piaff, cigaretter och kaffekoppar.

...ska jag ta tåg efter tåg genom Europa, gå på alla konstmuseum som finns, se gamla vackra byggnader, träffa spännande människor, fota, måla och skriva.

...ska jag gifta mig i en vacker kyrka på landet en varm sommardag.

...ska jag bli en riktigt livsnjutare, spendera mina pengar på dyra ostar och viner. Köpa blommor till min lilla lägenhet, sluta bry mig om omvärlden pch leva ett liv utan bekymmer.




Ibland tror jag att jag lägger ner för mycket tid på att tänka på framtiden, istället för att fokusera på nuet. Men just nu ser jag hellre framåt än runt omkring mig.

Just är jag lite sur över att min mamma reagerar med ilska över att jag har stängt dörren till mitt rum. Vad hände med att man som femtonåring vill ha ett privatliv, få lyssna på hög musik, dansa runt eller sitta med skissblocket utan att alla i ens familj ska kunna gå ut och in ur rummet eller förbi det var femte minut för att ''kolla vad du har för dig''. Eller vad hände med att man bara stänger en dörr för att få vara i fred ibland?
Jag vill inte vara i blickfånget hela tiden, jag trivs väldigt bra med att bara vara med mig själv och ingen annan, men det är lite svårt då det alltid är någon här hemma. Jag är inte osocial som jag har fått höra många gånger, jag har bara andra åsikter om vad min kvalitetstid ska bestå utav.
Nu ska jag äta en apelsin.

Jag känner behovet av att vara kvällsfilosofisk med en penna i handen och låta kreativiteten flöda ner på ett papper...om pennan kommer att få skapa ofullständiga texter eller absurda skisser återstår att se.
Men en sak är säker om Alice ska vara uppe sent ikväll krävs det en ganska grym powernapp just nu. Så det är mitt nästa äventyr...

A dejt with my pillow for the sake of my mind

Djupt?...slänger upp en ganska awesome bild som en avslutning på detta en aning konstiga inlägg

 blackascot

" Ett stökigt rum tyder på ett städat inre "

Jag gillar detta citat, kör jämt med det när mor min eller någon annan klagar på att jag skitarna ner vart jag än går :D

Värt att ta en stund och tänka på hur lyckliga vi faktiskt ska vara för att bara ha armar och ben.
Denna kille är ju helt enkelt underbar, lever livet, älskar livet och ler.
Trots alla motgångar, så kämpar han och tar sig över hinder.
En snubbe värd att inspireras av.

Herregud! Jag är bara femton (snart) år, men hur annorlunda var inte mitt liv som barn jämfört med hur nio åringars är nu! Okej jag är visserligen ett barn, men inte ett ungt barn.
Jag menar bara för att ta ett exempel, mobilen. Inte brydde jag mig om det i fyran, men vem kan se en tio-åring utan mobil nuförtiden och det är inte en gammal nokia utan en ny hipp mobil, bättre än min egen. Vad har de för användning av sånt. Jag var avundsjuk på min kompis, när jag var liten, för att hon hade en mobil med snake på. Inte för att hon hade en mobil, utan för att hon hade ett spel.

Och för bara några veckor sen hörde jag en sexa (hur gammal är man då 11, 12??) säga till en kompis hur svårt det är att få tag på öl. 12 år!
Inte ska man bry sig om sånt då! Jag fick min första fylla för typ en månad sen, inte när jag precis kunnat sluta med att visa min ålder med fingrarna....

Det är nog sant att man blir äldre vid en lägre ålder nuförtiden (kan man säga så?), och det tycker jag är synd. Man borde verkligen ta vara på sin barndom och inte skynda förbi, det är en sån liten del av ens liv, men ändå så viktig. Det finns så många barn ute i världen som aldrig får vara barn, utan som jobbar och tar hand om sina syskon dagarna i ända.
Lek och var barnslig för deras skull, och kom ihåg hur lyckligt lottad man är om man har chansen till det.